Det värsta är att vara mörkrädd när jag bara kan hoppa på 1 ben. Erik brukar skratta åt när jag har varit på toaletten och springer i panik från toan till mitt rum (är ca 10 m där emellan) bara för att jag är mörkrädd och livrädd. Nu får jag hoppa på 1 ben så fort jag kan, och så tyst jag kan eftersom familjen sover, samtidigt som jag är livrädd men ändå inte kan hålla mig för skratt. Så att vara mörkrädd och bara kunna gå på ett ben är dålig kombo..