Igår tog jag studenten. Dagen och kvällen blev inte som jag hade tänkt mig, den blev bättre!! Hade en riktigt underbar dag med mina underbara vänner, sen när klockan blev halv 5 så var det dags för det som vi hade väntat på hela dagen, utspringet! Och sen efter det fick vi gå ut i publiken för att hälsa på släkt och vänner och sedan åkte vi flak med bra musik i 1 och ½ timme. Har nog aldrig skrikit och sjungit så mycket, och det märks. För när jag kom hem kunde jag knappt prata, min kusin Linnea fick läsa mina kort till presenterna för ingen förstod vad jag sa. Och jag har fortfarande tinitus efter allt visslande av alla visselpipor. När klockan blev framåt 12 igår så åkte jag hem till Erik där vi fortsatte att fira, dansade tillsammans med honom ett tag och sen satt några stycken och bara pratade fram tills klockan blev halv 4 och det började bli ljust ute (okej jag och Erik var inte vakna hela tiden, vi somnade över varandra helt utmattade ett tag där ute i soffan).
Idag är min röst inte bättre, snarare sämre. Låter som en man när jag pratar och Erik har skrattat åt mig hela tiden såfort jag sagt något.
Nu är jag hemma och umgås med Linnea, mormor och morfar som åker upp till Småland imorgon igen. Jag har 1000 bilder från studenten känns det som, men jag orkar inte lägga in dom nu. Jag måste vila, kan fortfarande inte förstå att jag inte ska tillbaka till skolan igen. Både positiva och negativa känslor faktiskt.. Mest positiva såklart, men läskigt att "tryggheten" är borta och jag nu ska stå på egna ben. Lovar att bilderna kommer upp snart!