Har inte skrivit på hela veckan. Ni som vet hur det känns att förlora någon man älskar vet känslan som jag lever med nu. Jag tvingas gå runt varje dag med en stor jävla klump i magen som bara växer och trycker sig upp i halsen och tillslut så kommer tårarna. Jag tvingas gå runt som en idiot som inte kan fixa detta som här hänt. Jag tvingas gå runt och fake skratta och le varje dag när jag istället skriker och gråter inombords. Det är ett stort hål i mitt hjärta som bara blir värre och värre för varje dag som går, för när dagarna går och inget blir bättre så börjar man inse att detta är ingen mardröm som jag kommer vakna upp ifrån. Detta är mitt liv... Det är sjukt hur fel man kan ha, allting kändes rätt med Erik. Vi hade t.o.m planerat framtiden tillsammans, att vi skulle flytta ihop och att vi skulle ha 2 barn tillsammans. Jag kan knappt sova på nätterna för då drömmer jag om den underbara tiden vi hade tillsammans och vaknar bara upp i tårar.